Tröttare än tröttast

Kvällens prommenad blev en riktig höjdare. Årets första snö singlade så sakta ner, utan att för den delen lägga sig. -1 grader på termometer gjorde det till det perfekta ut och gå vädret. Det är inte så kallt så att jag ska frysa, men inte heller för varmt så man blir svettig (det avskyr jag när jag är ute och går). Trots allt detta satt motionen väldigt långt inne i kroppen. Vaknade dagen med dåligt självförtroende efter igår, varit tröttare än tröttast hela dagen och riktigt grinig. Dessutom väldigt stressig över allt som måste göras i helgen: städ, tvätt, pyntning, reflektionsuppgift. Sen hjälper det liksom inte när sambon går omkring och försöker muntra upp en med "Sudda, sudda, sudda, sudda bort din sura min". Faktum är att det har motsatt effekt. När sambon sen stack till jobbet vid fem tvingade jag ut mig själv och jag har varit mycket piggare efter de 6 kilometrarna än vad jag varit på hela dagen innan. Trots detta gör jag en tidig sordi för att lägga mig och läsa lite ur Bilbo - Hobbiten eller vad den heter nu mera. Så God Natt till alla.

Tänk att kunna somna var som när som. Ibland hade det varit skönt!