Måndagsvägning #1

Måndag morgon och dags att redovisa resultat på vågen. Och även om det inte har varit en fantastisk vecka på något sätt varken matmässigt eller motionsmässigt så är det ändock ett minus jag har att redovisa. Närmare bestämt -2.2 kg och det får väl ändå ses som godkänt. Alltså är min nuvarande vikt 93.5 kg.

Faktiskt så har jag maten planerad för veckan - eller halva veckan. Kanske inte världens nyttigaste mat alla dagar, men heller inte helt katastrof. Faktum är att all planerad mat gör att risken för snabbmat minskar radikalt och då är allt annat nyttigare.

I går åt jag i alla fall ganska så nyttigt. Jag provade något jag aldrig gjort förut - avokadohalvor med ägg i. Det var himla gott och jag kan mycket väl tänka mig att göra det igen. Tyvärr bjuder jag inte på någon bild på den maten, för trots att det var gott så var det inte speciellt fotogeniskt.

Nu ska jag se om jag inte kan ta tag i den här dagen. Dottern sover, mannen sover, jag äter frukost. Men snart ska det nog allt bli full rulle även här. Tvätten måste till exempel få lite omsorg igen...

Vegetariskt

Maken är inte mycket för det här med vegetariskt. Det måste vara kött till varje måltid inbillar han sig. Helt ärligt är väl inte jag heller så där värst insatt i det vegetariska köket eftersom jag också är väldigt glad i kött, men ibland vill jag gärna försöka för det finns ju hur mycket som helst som man kan laga. Igår jobbade han jag bor med hur som helst länge och då passade jag på.

Inget märkvärdigt blev det inte och det var helt från mitt eget huvud vilket inte är vanligt så jag egentligen avskyr att laga mat. Men om man bortser från att jag glömde krydda så blev det faktiskt himla gott. Det där med kryddningen skyller jag i övrigt på dottern som bestämde sig för att börja tjura precis när jag skulle laga mat.

Låt mig presentera Bönpasta med grönsaksgryta, typ....

Jag fräste till paprika, konserverade champinsjoner, körsbärstomater och oliver i en wookpanna. Hade tänkt slänga i lite vitlök men som sagt, gnällig dotter. När det fräst ett tag hällde jag i en burk lättcreme fraiche och kokt bönpasta. Lät det koka ihop ett litet tag och sedan serverade jag det tillsammans med stek halloumi. Det bästa av allt är att det kommer räcka till ett par portioner idag också.

Viktigt! Om viktresor och att lyckas

Det där med vikt är komplicerade grejer helt klart och jag skulle vilja säga att jag har tagit begreppet jojobantning till helt nya nivåer. 2015 tog jag verkligen tag i mig själv. Jag gick ner 38 kilo, var i min livs bästa form, sprang milen, och mådde för j*vla bra rent ut sagt. Nu trodde jag verkligen att jag hade lyckats ändra min livsstil. Och tack vare att jag lyckades uppnå ett livstilsmål så lyckades jag även uppnå det andra stora målet i mitt liv, min innersta önskan. Jag blev gravid och sitter nu här med min snart två månader gamla dotter bredvid mig och livet är toppen på alla sätt och vis. Förrutom de där 25-30 kilona som jag nu har att tappa igen.

För något hände när jag väl blev gravid. Dels fick jag blödningar när jag tränade vilket gjorde att jag helt enkelt inte vågade träna. Och med träna menar jag tydligen all form av motion, till och med lite snabbare promenader och i förlängningen ut och gå över huvud taget. Jag mådde illa och då ville jag äta kex, ljust rostat bröd och liknande allt annat än nyttiga saker som jag borde hålla mig undan från. Jag ville inte länge enbart dricka vatten utan för första gången på över tio år så började jag dricka saft och läsk. Och så slutligen godiset. Det hade jag också hållit mig från i över tio år men så blev jag gravid och var tvungen att äta skiten.

Så nu sitter jag här igen och väger 95 kilo. Det är inte fullt så illa så då i november 2014 när jag började min förra viktresa, men nog är det illa.

Så nu är det dags igen. Jag har nu fördelen av att veta att jag kan, att jag är kapabel. Jag har också i min ryggsäck verktygen för att lyckas och nu gäller det bara att sätta sig och strukturera upp sig själv. Tiden för att lyckas finns. Jag och dottern kan gå på hur många promenader och power walks som helst, två gånger om dagen om det skulle vara så. Problemet är maten men jag vet vad jag får äta, det gäller bara att äta det också. Förra gången tog jag hjälp av Herbalifes produkter och det tänker jag mig göra så småningom igen. 

En viktig grej jag lärde mig under förra året är att ha tydligt mål och målbilder och delmål. Därför tänker jag sätta mig ner och strukturera upp vad jag verkligen vill. Små steg i taget...

Framför allt lärde jag mig också hur bra det var för mig att följa mina resultat genom att skriva ner och utvärdera. Förra gången gjorde jag det i en dagbok, den här gången ska vi se om inte bloggen kan fungera som ett verktyg. Oavsett så är det viktigaste att jag får skriva för då blir allt tydligare för mig. Ibland kanske det bara handlar om att skriva ner vad jag äter, ibland tankar som dyker upp, få ventilera misslyckanden och när jag lyckas. Allt är av vikt!

Utgångspunkten nu är ganska så värdelös ↣ men vi ska framåt och den ser ljus ut bara jag vet vad jag vill.